
De äldre teoretikerna var inte oroliga heller - enligt dem var det ju bara en nyt typ av skrivmaskin Få kunde se möjligheterna och hoten med att barn och ungar fick direkt kontakt med okända vuxna på nätet utan att föräldrarna eller myndigheterna kunde göra något. Och i de få fallen som man lyfte frågan ställde alla frågan "vad gör skolan åt detta?" - Skolan??
Foto: Gunnar Lundmark

Så när jag inte hittade studien jag behövde gjorde jag den själv. Det är min licentiatavhandling i mediepedagogik: Den sociala offentligheten som blev klar 2004 på grund av några förseningar (varav en är 7 år och en glad internetspelare på barnsidor). Sedan dess har jag försökt att debatera och väcka frågan om vuxnas ansvar för att barn inte far illa på nätet.
Här är en artikel om mig på SVD:s näringsdel.
Här har jag chattat med oroliga föräldrar på Aftonbladet.
Här är det mer om det. Och här här ett ganska färskt inlägg på PC för alla.
Fler intervjuer har det varit under årenslopp bl a i UNT, Pitetidning osv. samt i radioprogrammet Föräldrarna (SR P1), med mera, men jag hittar inte länkarna bland allt bråte som ligger på google.
Här är min sajt där jag samlar info om detta området: www.reclaimthekids.blogspot.com
Och här är min avhandling i mediepedagogik som PDF: Den sociala offentligheten (2004)
Så jag blir gladast av alla att SVD har gjort en sån stor artikelserie om grooming och föräldraansvar. Läs den här idag. Nu är dessa frågor på tapeten för gott. HURRA!
Nästa steg är att titta på hur våra ungdomar påverkas politiskt och ideologiskt via skumma nätsidor. Det verkar som om många vuxna inte har fattat att t ex Sverigedemokraternas framgång har uppstått på grund av internet - de har ju varit bannlysta i gammelmedier och därigenom utvecklade nätsidor och internetstrategi tidigt - vilket fungerar just med den yngre målgruppen.