När stormen drog igång två år sedan orkade få ens titta på vad som utlöste hela situationen - att jag var felciterad gång efter annan av anonyma bloggare. Jag hade ju slutat att delta i debatten men drogs in via gamla länkar som om jag var ännu aktiv. Läs här för första gången min version om vad som hände sedan.
Men hot är allvarliga saker och jag har aldrig medvetet hotat någon - särskilt inte till tystnad! Jag är ledsen att den anonyme bloggaren som skrev att jag hotade henne uppfattade det så. Något som hon själv sedan också insåg var en överreaktion. Jag tog för givet att hon skulle blogga vidare och knappast ens bli skakad av att jag ville veta hennes namn precis som hon kände till mitt namn. Tyvärr hann hon ringa till en bekant journalist som sedan spred samma rykte i en kolumn i tidningen utan att kontrollera fakta med mig. Men hon och jag löste alltså frågan mindre än två veckor efter händelsen, hon ringde mig och saken reddes ut. Varför fortsatte alla andra? Det är den där mekanismen som är skrämmande.
Mina f d kollegor på SR vittnar om hur de har fått SMS där man uppmanade att förtala mig. Det har skickats falska mejl i mitt namn och även i andras namn där de förtalat mig. (En redaktör ringde och varnade mig att han har inte skickat mejlen som gått ut från SR-adressen) Det öppnades trådar på olika communities där man skulle diskutera mig. När radion lyckades övertala mig att berätta om bloggstormen och när jag tackade ja bara om jag fick prata om näthat och hur ungdomar måste skyddas för det - då kom det massor av Granskningsnämndsanmälningar, många anonyma. Allt jag sade i programmet skrevs ut ordagrant och lades ut på nätet mindre än en timme efter programmet. Att folk orkar! Däremot skrevs det inte ett ord på webben när programmet befriades från alla anmälningar på Granskningsnämnden.
Min dåvarande arbetsgivare fick motta massor av mejl från människor som krävde att jag skulle sparkas från mitt jobb eftersom jag på "Länsstyrelsens informatör grävde fram integritetsskyddade uppgifter om medborgare". På Länsstyrelsen får man inte ens se vilket nummer de inkomna samtalen kommer! Och chefsjuristen skrev tålmodigt till alla att "Ni måste ha tagit fel på myndigheten, det är hos Skattemyndigheten man hanterar personuppgifter i Sverige"...
Vi löser inte olika ståndpunkter i viktiga frågor i samhället genom att en anonym mobb kräver offentliga offer - det är inte yttrandefrihet och demokratisk debatt. Och i en rättstat finns det faktiskt en princip om att man fått "sitta av sitt straff" och man faktiskt fri efter det oavsett om man är skyldig eller inte.
Men det blir man tydligen inte i Google-samhället - där du som inte känner mig har bestämt dig att med hjälp av sökmotorer ska du förgöra mig bara för att du vill och kan.
Jag ska också tillägga att bloggstormen bidrog effektivt till att föra bort fokus från sakfrågan som diskussionen handlade om in the first place. Lämpligt nog...
Jag inser att bara att jag tar upp frågan idag provocerar en del som har enligt mig fel bild av vad som har hänt. Jag är inte dum. Men jag vill lyfta frågan eftersom jag känner att Google cementerar så mycket skadliga fenomen på nätet och bidrar till att den riktiga samhällsdiskussionen sinar eftersom många vågar inte längre säga något om besvärliga eller obehagliga saker för rädslan för vad som fastnar evigt på nätet är stor.
Jag vill också visa till alla som säger att de skriver aldrig något på nätet och tror att de är skyddade, att det spelar ingen roll. Någon annan kan skriva om dig istället - och det blir lika illa.
Som f d konsumentjournalist anser jag jälvklart att medborgare ska granska kritiskt allt som staten, medier eller företagen gör och det är bra om man kan publicera sin ståndpunkt på webben för att föra fram förbättringar och påtala brister. Men det ska inte blandas ihop propaganda, medveten provokation, förtal och dolda agendor för att föra fram frågor genom att förgöra meningsmotståndare. Detta förekommer självklart i Sverige precis som i andra länder. Vi måste få mer kunskaper om detta "reputation management" -område.
Jag är också ett levande bevis på den analytiska bristen som finns i en bloggstorm. När allt hände hade jag en tre månaders vikariat på Länsstyrelsens infoavdelning, jag var politiskt oberoende och inte medlem i något parti, hade ingen redaktion bakom min rygg, inte medlem i någon förening eller facket - och drev överhuvudtaget inga frågor. Trots detta tillskrevs jag epitet som "en i eliten" eller "makten". Det skulle vara direkt komiskt om det inte var allvarligt i sig att bloggstormar gör så grundliga missar i sina bedömningar. Jag var lika mycket "en liten medborgare" som alla ni andra. Om jag lyckats få en position så är det tack vare att jag lärt mig språket och vill ta del av samhällsdebatten i Sverige. Det finns inga nätverk eller kontakter som fört fram mig i livet.
Jag hoppas att du kan ta till dig några ord från mig och tänka tanken att det finns alltid två sidor till en mynt. Mig veterligen har du - eller någon - aldrig frågat mig direkt vad som hände och då har du ju inte hela bilden. Du har nog skaffat din bild från massor av små fragment skrivna av anonyma som citerat varandra kors och tvärs och därmed förstärkt sin uppfattning dock utan att ta in all fakta. Och en gång för alla: jag har aldrig hotat någon och skulle någon eller någons fru tycka så borde de väl ha anmält det till polisen. Att påstå med syfte att skada någon utan grund är faktiskt förtal och det är också kriminaliserat.
För övrigt har den anonyme och jag hållit våra ord - det är väl för att vi är kvinnor och respekterar varandra trots allt. Om hon har förlåtit mig så borde väl ni andra också orka göra det. Jag önskar henne allt gott och hoppas att ni andra som rasat på nätet kan släppa taget. Jag önskar också alla som orkar jobba mot trafficking mycket kraft och energi, jag vet hur svårt det är och hade önskat att jag själv hade orkat fortsätta. Men priset med förtal, bloggstormar och mycket obehag för familjen, släkten, arbetsgivare och andra är för högt. Så jag har släppt frågorna och gått vidare som förhoppningsvis klokare människa.
Ha en bra första advent och låt oss alla föra fram "hellre fria än fälla" även på nätet.
