Jag har i egenskap av ordförande av Lunds finska förening, som mamma till ett barn som går i skola i Lund och får modersmålsundervisning i finska, samt som fil mag i sociologi och fil licentiat i mediepedagogik, samt f d konsult, läst och granskat den konsultrapport som PwC har tagit fram för KS under hösten med titeln: "Granskning av modersmålsundervisning i grund- och gymnasieskolan 2012-09-28".
I och med mitt barn flyttade från Staffanstorp i höstas och blev ny i systemet har jag fått en mycket ingående empirisk insyn i hur saker och ting fungerar och därför vill jag nu förmedla dessa insikter er eftersom en del av det som beskrivs i rapporten fungerar inte alls i verkligheten på grund av vissa systemfel.
Jag har snabbt kommenterat i rapporten direkt som ”pratbubblor” en del synpunkter – och tar upp de viktigaste också här nedan:
När det gäller PwC –rapporten så finns det fundamentala problem och inkonsekvenser i rapporten som i sig speglar situationen i Lund men bör inte ha enligt sociologiska metoder fått bli okommenterade.
Några sådana är:
1) Syftet med rapporten kommer här:
"Revisorerna i Lunds kommun har givit PwC i uppdrag att genomföra en granskning av modersmålsundervisningen i grund- och gymnasieskolan. Som underlag till granskningen har intervjuer skett med respektive nämnds förvaltningschef, chef och biträdande chef för modersmålscentrum samt rektorer från vardera skolor inom respektive nämnd. Kompletterande frågor har även ställts till ekonomer på utbildningsförvaltningen samt integrationsutvecklaren i Lunds kommun."
Men man har inte frågat varken modersmålslärare eller brukarna/klienterna/kunderna alls - d v s vi föräldrar. Då har man inte kunnat på något OBJEKTIVT sätt granska undervisningen. Att granska undervisningen betyder att man granskar även resultat – undervisning är som bekant en tvåvägsprocess där det finns en som lär ut och en som lär in, och ett möte och en situation där processen sker. Dialog mellan de två är väsentligt för att den som lär ut ska kunna se om den som lär in har lärt sig något. En revision kan inte innebära att man frågar de ansvariga som byggt systemet att fråga "Hur går det?" – men inte fråga användare och målgruppen av systemet någonting. Användarna har med andra ord osynliggjorts i den här rapporten och därmed kan den omöjligen vara en granskning av modersmålsundervisningen.
2) Rapporten konstaterar direkt i början att Lund skulle uppfylla sina skyldigheter att erbjuda finska som modersmål, något som vi är många att bestrida.
"Två av de nationella minoritetsspråken är aktuella i Lunds kommun vid denna rapports framställande. Vi konstaterar att kommunen fullgör sin skyldighet att erbjuda undervisning i minoritetsspråket finska. Däremot vad gäller minoritetsspråket romani chib ser situationen..."
Men ännu allvarligare är det att man blandar ihop nationella minoritetsspråk och modersmålsundervisning hela tiden i rapporten utan att behandla dessa separat utifrån de regler och ramverk som finns. Det känns snarare som ett beställningsjobb. På exakt vilka fakta man baserar sitt konstaterande angående ”att kommunen fullgör sin skyldighet att erbjuda undervisning i minoritetsspråket finska” framgår ej.
Att det finns med lite skicklighet och mycket tur en möjlighet att få finska för sitt barn i Lund är inte samma sak som att kommunen erbjuder finska för alla barn som har rätt till det eftersom man har inte ens kartlagt behoven. Kommunen vet inte hur många barn som har rätt till minoritetsspråksundervisning och den har inga system att ta reda på det heller. Det ligger hos rektorer – om de vill och minns – informera föräldrarna om att de kan fråga efter detta, för att rektorn sedan ska ”ansöka” (varför det? – man har ju rätt till detta, det ska ju bara vara en anmälningsak) hos Modersmålscentrum, som ska skaka fram en lärare (vilket inte sker alla gånger) – för att rektorn sedan ska bestämma om det finns lokal, tidsplan och utrymme för undervisningen. Så i slutändan kanske finns lärare men rektorn krånglar och det blir inställda lektioner i alla fall. I mina öron låter det inte som att man uppfyller några skyldigheter alls.
3) I kapitel 2.5 tar man upp den juridiska ramen. Här nämns inte Språklagen direkt som om den inte skulle gälla, den kommer som bisats i slutet. Återigen har man inte rett ut vad Språklagen styr (nationella minoriteters språk med mera) och inte heller har man hänvisat till lagarna om nationella minoriteternas språk och kultur, och inte ett ord finns nämnd om det så kallade förvaltningsområdessystem som nationellt riktas till kommuner med nationella minoriteter.
Språklagen är faktiskt lika viktig som de andra i detta sammanhang - och mig veterligen finns inga prejudikat på att Skollagen skulle få köra över Språklagen. Tvärtom tror jag att juridiskt Språklagen är tyngre. Därtill finns Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, samt Diskrimineringslagen. Dessa baseras på bindande konventioner vid Europarådet som i sin tur är EU lag och FN:s stadga för mänskliga rättigheter. Det kanske är dags att vi driver ett fall till Domstolen för mänskliga rättigheter i Haag och får äntligen klarhet i den mischmasch av lagar och regler på lokal nivå som Sverige byggt upp för att hindra staten uppfylla sina skyldigheter utifrån de bindande konventionerna. Det hade varit klädsamt att i alla fall nämna dessa i rapporten samt att Sverige har fått kraftig kritik från the Monitoring Group från just Europarådet och Strasbourg domstolen, gruppen som har som sitt jobb att hålla öga på hur länderna implementerar dessa lagar och regler gällande nationella minoriteter. Om Lund anser att de är överflödiga (de finns i samma grupp som kvinnors rättigheter, homosexuellas rättigheter osv.) – så kan man ju kanske driva för att Sverige ska säga upp dessa konventioner och strunta i dem.
4) Organisationen – rektorernas tyranni och felaktiga ansökningsrapporter
”Samtliga av de intervjuade rektorerna och skolcheferna anser att organiseringen av
modersmålsverksamheten i en egen enhet är en bra lösning.” (s. 4)
Horribelt att man frågar dem som organiserar. Det blir ledande och felaktigt. Det finns så klart ingen chef som säger att ”det som jag har organiserat och ansvarar för fungerar dåligt”. Den här typen av uppgifter i en konsultrapport kan man inte ta på allvar.
Vi föräldrar har kanske helt annan uppfattning – t ex är det oklart vem som informerar hemmen eller modersmålslärarna (som ju ambulerar mellan skolor och aldrig känner sig delaktiga i en organisation). Är det mentor, är det rektor, är det Modersmålscentrum? Jag kan bifoga vid behov massor av mejl där alla säger att det är någon annans ansvar att informera mig, min son eller hans lärare om saker som berör modersmålsundervisning. Bara en sådan sak som att få sin ”ansökan” (som borde vara anmälan när det gäller finska) för att få ett skolämne ordnad – fram till rätt ställe är rena vetenskapen. I rapporten undviker man frågan genom att skriva i passiv form: "ansökan görs" men man har inte utrett vems ansvar det är att det blir gjort. I praktiken är det ju rektor som ska "ansöka" fast det är ju sanning med modifikation då det på annat håll sägs att rektorn beslutar ju. Se sista mening i detta kapitel. Så frågan är vem ska ansöka och om vad.
F ö fick Lunds kommun så sent som i september ändra denna ”ansökningsblankett” på grund av att undertecknad anmälde felaktigheter i den – den behandlade nationella minoritetsspråk som vilka andra modersmål som helst och gav felaktig information om förutsättningar för att få undervisning. Något som rättades till efter påpekandet – men att rapporten har helt missat juridiskt felaktig information till vårdnadshavare på kommunens blankett, är mycket besynnerligt. Denna avvikelse borde självklart ha påtalats och det uppstår en fråga om rapportförfattare ens sett anmälningsblanketten.
5) Här kommer den heta frågan – innehållet och målen
”Innehållet i undervisningen bestäms därmed av läraren i den
pedagogiska planeringen utifrån de nationella styrdokumenten.” (s. 9)
Något läroplan har jag inte sett så långt ögat når – och det vore väldigt proffsigt om rapporten hade nämnt åtminstone en av de nationella styrdokumenten vid namn. Vilka syftas här?
”En viktig skillnad finns vad gäller modersmålsundervisningen i förhållande till övriga ämnen.
Modersmålsundervisningen är det enda ämnet där det saknas en reglerad timplan.
Det finns med andra ord ingen garanterad undervisningstid i ämnet.” (s. 9)
Ja, behöver man kommentera mer? Allt ovan raseras med dessa enkla rader. Ungarna har rätt till undervisning i teorin – men i praktiken har de inte rätt till garanterad undervisningstid i timplan. Vänligen förklara för mig vad man menar med detta och hur det stämmer överens med lagar och regler som reglerar de nationella minoriteternas rätt till undervisning. Framför allt undrar jag hur är det möjligt att rapporten inte poängterar kraftfullt denna fallucka som gör att alla nationella minoriteter tydligen luras att tro att de har rätt till något som i praktiken inte behöver finnas. Man kan i alla fall inte säga att Lund uppfyller sina skyldigheter att erbjuda finska som modersmål när man inte kan och vill garantera undervisningen. Att erbjuda utbildning betyder kontinuitet och regelbundenhet – inte att det finns någon i någon lokal då och då, lite på måfå. Då lär sig ju inte barnen något. Att erbjuda utbildning är inte samma sak som att det finns en lärare någonstans. Utbildning är som en kemisk process hos barnet – det händer saker i huvudet och i kroppen. Och det är det Sverige och Lund ska se till händer. Annars är det ju som att kommunens bussbolag skulle trycka upp tidtabeller, men att kommunen säger att man behöver inte se till att det finns chaufförer med vissa timmar att köra!
6) Slutigen:
”Respektive rektor beslutar omfattningen av undervisningen.” (s. 9)
Därmed skulle jag vilja få klarhet från kommunen, vad det betyder att ”rektorn beslutar omfattningen av undervisningen”, t ex har de bedömts att ha kompetensen i detta och på vilka grunder:
a) CV på alla rektorer och en garanti att de förstår vad a) nationella minoriteter är för något och vilka lagar, regler och internationella konventioner som finns bakom detta b) vad modersmål betyder för inlärning; för identitet; för olika språkproblem såsom dysfasi eller dyslexi osv.
b) En hänvisning på evidensbaserad forskning som Lund använder som motivering för just det antal timmar rektorn beställer och en förklaring på hur allt hänger ihop – vad kan man uppnå med 40 minuter i veckan, hur ser utvecklingskurvan ut? Vad baserar rektorn sin bedömning på – utgångspunkten måste ju vara att barnets modersmålskunskaper ökar ständigt och motsvarande den nivå barnet är i sin utveckling och mognad. Jämför rektorer resultat med hur t ex ÅK 6 i Finland kan? Om inte – vad är måttstocken och hur har de tagits fram?
c) En plan på hur man ersätter alla timmarna som går bort på grund av informationsbrist, utvecklingsdagar, utflykter, simning, teater och annat som skolan ordnar så man kommer upp till omfattningen som rektorn beslutat om.
d) En plan för hur elever ska transporteras till olika skolor om man inte ordnar undervisning på den egna skolan utifrån den omfattningen som rektorn beslutat om
e) Läroplan för finska ÅK 6 baserad på den omfattningen som rektor bestämmer
f) En kommunikationsplan där man ser att modersmål är en del av samlad skoldag utifrån den omfattningen som rektorn beslutat, och informerar alla inblandade om detta samt om deras respektive roller och ansvar gentemot eleven, vårdnadshavare och modersmålslärare.
g) Klarhet hur ”omfattningen” ska räknas – antal minuter per vecka, antal timmar per månad, eller antal timmar per termin – en omfattning kan ju inte vara ”40 minuter per någon vecka någon gång”. Är det 40 minuter per vecka bör det ju innebära att mellan 8/1 och 13/6 då VT 2013 pågår d v s 22 skolveckor, blir det 22 x 40 minuter och om något pass försvinner p g a Lunds kommun måste det ersättas.
* * *
För att arbetet med att utveckla modersmålsundervisningen blir mer än att översätta några broschyrer i Lund vore det lämpligt att göra en ny studie där man också låter användare av tjänsterna komma till tals. Som ni ser har vi många andra infallsvinklar till detta ämne än vad som har redovisats hittills.
Håll mig informerad om när och hur en sådan ska göras så vi får det rätt och ni kan utnyttja även ideella sektorns kanaler för att säkra er om att nå alla som berörs.
Utöver detta vill jag att kommunen löser frågan på när vi får ersättningstimmar för a) all den undervisning vår son hade rätt till under hösten 2012 men som inte blev av på grund av strul i Lunds kommuns egen organisation trots att vi anmält behovet redan våren 2012 till rektorn och mentorn b) vem jag ska fakturera timmarna jag tog ledigt från mitt jobb och bensinkostnaderna som uppstod när vi fick ansvaret att själva ordna transport från sonens skola till andra sidan kommunen till en annan skola, till hans modersmålsundervisning eftersom inga andra kommunikationer fanns att tillgå för honom hösten 2012. C)
Vidare vill jag ha skriftligt en åsikt om hur mycket Lunds kommun tycker är rimligt att tappa bort av modersmålsundervisningen i början av terminerna på grund av att kommunen inte tar tag i problemet i tid, trots att anmälan om elever finns i systemet. Något som rapportens ”granskning” lyckas undvika att beröra: kommunens ansvar vid utebliven undervisning, när kommunen är orsaken.
