torsdag 19 december 2013
lördag 2 november 2013
måndag 29 juli 2013
söndag 9 juni 2013
Därför ska staten lära sig att läsa Koranen
Hur är det med den sekulariserade statens förmåga att förstå religionsfrihet? Inte för länge sedan dömdes föräldrar och en präst i fängelse för att ha utövat religiös andeutdrivning på ett barn. Ingen hänvisade till religionen eller religionsfrihet som mildrande omständighet i den svenska domstolen, utan ett glasklart brott mot ett barn var ett brott. Men nyligen kom beskedet att en man som vägrar skaka hand med kvinnor för att vi är "orena" enligt hans religionstolkning ska få 30 000 kr i skadestånd av Trollhättans kommun. Den backade ur från en rättsprocess och gick med på en förlikning med DO. Man tolkade shariaregler som vedertagen svensk islam vilket är mycket bekymrande och bidrar knappast till integration.
tisdag 28 maj 2013
Med vissa lagar ska landet byggas?
Låg mig se om jag fattat detta nu rätt:
Alliansen d v s Reinfeldts regering gjorde en lagändring av viltvårdslagen 2009 för att kunna genomföra licensjakt på varg som är rödlistad och skyddad enligt EU:s naturvårdsdirektiv som är lag i Sverige. I viltvårdslagen ändrades också vissa delar angående skyddsjakt. Den instans som ska verkställa skyddsjaktsbesluten är dels länsstyrelserna och dels Naturvårdsverket som är svenska myndigheter under svensk lag.
När naturvårdsorganisationer överklagade skyddsjaktsbeslutet av Junselevargen på grund av att samer har inte gjort tillräckligt enligt lagens krav för att skydda sina renar, och man har heller inte fastställt (DNA) att alla döda renar som släpades fram som bevis var rivna av denna vart - då beslutade förvaltningsdomstolen att de som överklagade beslutet hade rätt. Man läste lagen och i en oberoende domstol kom fram till ett beslut.
Samtidigt har EU-kommissionen dragit Sverige som medlemsland till EU-domstolen för samma sak - att man infört en licensjakt och använder skyddsjakt mot rödlistade vargar på ett sätt som inte är enligt med EU:s lag.
EU har lovat att vänta medan Sverige ska visa vad man gör för att bättra situationen åt vargstammen. Det har inte funkat på grund av de tafatta försöken från svenskt håll utan vetenskaplig förankring. Inom EU kan man inte snacka sig igenom alla lägen...
Och idag kommer då ett beslut att ytterligare en oberoende domstol i Sverige har sagt att Naturvårdsverket gör inte rätt. Det var inte ok av Sveriges högsta naturvårdande myndighet att besluta om jakt av den mest värdefulla individen i landet. Logiskt är det inte heller.
Så vad händer nu: Jo, STATSMINISTER Reinfeldt åker till EU och tar ett snack med Barosso angående att de lagar som hans egna regering stiftat inte funkar utan domstolar visar att de är inte i harmoni med EU:s lag. Och det faktum att Kommissionen har stämt Sverige är jobbigt. Så ska vi inte ta ett snack över huvuden på dessa jurister, och advokater och juridiska experter och bara komma överens som polare lite sådär inofficiellt.
I många länder skulle man hamna i en konstitutionsdomstol för sådant. Hoppas Barosso inte är så lättpåverkad och ser vad som är kompiskorruption. Särskilt när han kommer från ett litet land som har fler vargar än i Sverige och ingen är rädd.
Men visst är det störande att samme statsminister stod framför kameror förra veckan och ropade med basröst auktoritärt att alla Husbyrebeller skulle respektera lagen, att lag och ordning gäller först innan man kan diskutera.
Men det verkar inte som man behöver respektera lagen i skogen.
Alliansen d v s Reinfeldts regering gjorde en lagändring av viltvårdslagen 2009 för att kunna genomföra licensjakt på varg som är rödlistad och skyddad enligt EU:s naturvårdsdirektiv som är lag i Sverige. I viltvårdslagen ändrades också vissa delar angående skyddsjakt. Den instans som ska verkställa skyddsjaktsbesluten är dels länsstyrelserna och dels Naturvårdsverket som är svenska myndigheter under svensk lag.
När naturvårdsorganisationer överklagade skyddsjaktsbeslutet av Junselevargen på grund av att samer har inte gjort tillräckligt enligt lagens krav för att skydda sina renar, och man har heller inte fastställt (DNA) att alla döda renar som släpades fram som bevis var rivna av denna vart - då beslutade förvaltningsdomstolen att de som överklagade beslutet hade rätt. Man läste lagen och i en oberoende domstol kom fram till ett beslut.
Samtidigt har EU-kommissionen dragit Sverige som medlemsland till EU-domstolen för samma sak - att man infört en licensjakt och använder skyddsjakt mot rödlistade vargar på ett sätt som inte är enligt med EU:s lag.
EU har lovat att vänta medan Sverige ska visa vad man gör för att bättra situationen åt vargstammen. Det har inte funkat på grund av de tafatta försöken från svenskt håll utan vetenskaplig förankring. Inom EU kan man inte snacka sig igenom alla lägen...
Och idag kommer då ett beslut att ytterligare en oberoende domstol i Sverige har sagt att Naturvårdsverket gör inte rätt. Det var inte ok av Sveriges högsta naturvårdande myndighet att besluta om jakt av den mest värdefulla individen i landet. Logiskt är det inte heller.
Så vad händer nu: Jo, STATSMINISTER Reinfeldt åker till EU och tar ett snack med Barosso angående att de lagar som hans egna regering stiftat inte funkar utan domstolar visar att de är inte i harmoni med EU:s lag. Och det faktum att Kommissionen har stämt Sverige är jobbigt. Så ska vi inte ta ett snack över huvuden på dessa jurister, och advokater och juridiska experter och bara komma överens som polare lite sådär inofficiellt.
I många länder skulle man hamna i en konstitutionsdomstol för sådant. Hoppas Barosso inte är så lättpåverkad och ser vad som är kompiskorruption. Särskilt när han kommer från ett litet land som har fler vargar än i Sverige och ingen är rädd.
Men visst är det störande att samme statsminister stod framför kameror förra veckan och ropade med basröst auktoritärt att alla Husbyrebeller skulle respektera lagen, att lag och ordning gäller först innan man kan diskutera.
Men det verkar inte som man behöver respektera lagen i skogen.
måndag 20 maj 2013
Många flyr sharialagarnas förtryck till Sverige - vi kan inte införa sharia här!
Jag är riktig orolig av den sekulariserade statens oförmåga att förstå religionsfrihet.
Förra veckan dömdes föräldrar och en präst i fängelse för att ha utövat andeutdrivning på ett barn. Inget snack om det, sådant ska straffas och på DN skrev Hanne Kjöller om domstolen som dividerade huruvida man kan låsa in ett barn i ett rum utan lås eller ej. Men brottet var glasklart. Ingen hänvisade till religionen eller religionsfrihet som detta i allra högsta grad är i många länder. Men igår kom beskedet att en man som vägrar skaka hand med kvinnor för att vi är "smutsiga", ska få 30 000 kr i skadestånd av Trollhättans kommun som fegade ur från en rättsprocess och gick med på en förlikning. Här var det plötsligt en kränkning av sharialagar som styrde och fallet blev "diskriminering". Inte av kvinnan som man inte kunde röra vid, utan av mannen som tvingades att skaka hand i Sverige.
Nu är det inte så att sharialagar är samma sak som islam. Snarare är det islamISM som betyder att man vill införa sharialag som statens enda juridiska grund. Göra alltså en sorts islamisk Vatikan med lagar som motsvarar uppfattningar från inkvisitionens tid, angående t ex "smutsiga" kvinnor.
Men islam är en fredlig religion och sharialagar finns inte i Koranen. De följs inte heller av majoriteten av muslimer, tvärtom - på många håll som i Mali, Indonesien och andra länder kämpar man emot och hoppas att vi i väst fattar. Det är som att hämta medeltida inkvisitionsregler och börja inlemma dem i en modern stat på kristen värdegrund. Sharia är diskriminerande i sig - därför kan vi inte acceptera innehållet i icke diskrimimeringssyfte. Men t ex bosniska muslimer har i alla tider levt mycket sekulariserade, även irakier och turkar har haft det bra för kvinnor till och med Afganistan på 60-talet var sekulariserat. Kvinnor har inte täckt håret, hundar har varit kära husdjur, vin räknats som mat, tills denna nya radikalisering började som motrörelse mot vår okunskap.
Nu måste vi få klarhet snarast i läget, innan sådana här fadäser raserar mer:
1) Vi har total förvirring på grund av okunskap vad som är innehållet i islam. Men ska vi bedöma religionsfrihetsfall i domstolen så måste vi har en rättesnöre. Alla galna påhitt kan inte passera som "religion". Antingen anlita alltid en expert eller bestämma sig t ex för de heliga böckerna - finns det stöd där eller ej? Att religionsfrihet är en del av grundlagen innebär ännu större ansvar att veta vad vi pratar om.
2) Vi måste återta positionen om att religion är något individuellt och privat, som vi har bygg i vårt system - och inte ett sätt att sätta upp nya diskriminerande sociala koder i det offentliga.
3) Införa jämställdhet i grundlagen som en separat punkt - en grundvärdering som samhället vilar på. Inga religioner ska skaka på det - kvinnor har samma rätt och ansvar som män i Sverige. Och rösträtt.
4) Ta diskussionen då religionsfrihet påbjuder kvinnoförtryck - och börja med att bjuda in den stora och väletablerade muslimska feminismen. Kvinnor som det handlar om kan det här nog bäst, och vi borde lyssna på dem.
5) Fatta äntligen att många som flytt hit och fått asyl har just flytt förtrycket undan Sharialagar i hemländer. Vi kan inte införa Sharia här! Det är som att gå tillbaka till inkvisitionen och säga att det är kristendom.
Förra veckan dömdes föräldrar och en präst i fängelse för att ha utövat andeutdrivning på ett barn. Inget snack om det, sådant ska straffas och på DN skrev Hanne Kjöller om domstolen som dividerade huruvida man kan låsa in ett barn i ett rum utan lås eller ej. Men brottet var glasklart. Ingen hänvisade till religionen eller religionsfrihet som detta i allra högsta grad är i många länder. Men igår kom beskedet att en man som vägrar skaka hand med kvinnor för att vi är "smutsiga", ska få 30 000 kr i skadestånd av Trollhättans kommun som fegade ur från en rättsprocess och gick med på en förlikning. Här var det plötsligt en kränkning av sharialagar som styrde och fallet blev "diskriminering". Inte av kvinnan som man inte kunde röra vid, utan av mannen som tvingades att skaka hand i Sverige.
Nu är det inte så att sharialagar är samma sak som islam. Snarare är det islamISM som betyder att man vill införa sharialag som statens enda juridiska grund. Göra alltså en sorts islamisk Vatikan med lagar som motsvarar uppfattningar från inkvisitionens tid, angående t ex "smutsiga" kvinnor.
Men islam är en fredlig religion och sharialagar finns inte i Koranen. De följs inte heller av majoriteten av muslimer, tvärtom - på många håll som i Mali, Indonesien och andra länder kämpar man emot och hoppas att vi i väst fattar. Det är som att hämta medeltida inkvisitionsregler och börja inlemma dem i en modern stat på kristen värdegrund. Sharia är diskriminerande i sig - därför kan vi inte acceptera innehållet i icke diskrimimeringssyfte. Men t ex bosniska muslimer har i alla tider levt mycket sekulariserade, även irakier och turkar har haft det bra för kvinnor till och med Afganistan på 60-talet var sekulariserat. Kvinnor har inte täckt håret, hundar har varit kära husdjur, vin räknats som mat, tills denna nya radikalisering började som motrörelse mot vår okunskap.
Nu måste vi få klarhet snarast i läget, innan sådana här fadäser raserar mer:
1) Vi har total förvirring på grund av okunskap vad som är innehållet i islam. Men ska vi bedöma religionsfrihetsfall i domstolen så måste vi har en rättesnöre. Alla galna påhitt kan inte passera som "religion". Antingen anlita alltid en expert eller bestämma sig t ex för de heliga böckerna - finns det stöd där eller ej? Att religionsfrihet är en del av grundlagen innebär ännu större ansvar att veta vad vi pratar om.
2) Vi måste återta positionen om att religion är något individuellt och privat, som vi har bygg i vårt system - och inte ett sätt att sätta upp nya diskriminerande sociala koder i det offentliga.
3) Införa jämställdhet i grundlagen som en separat punkt - en grundvärdering som samhället vilar på. Inga religioner ska skaka på det - kvinnor har samma rätt och ansvar som män i Sverige. Och rösträtt.
4) Ta diskussionen då religionsfrihet påbjuder kvinnoförtryck - och börja med att bjuda in den stora och väletablerade muslimska feminismen. Kvinnor som det handlar om kan det här nog bäst, och vi borde lyssna på dem.
5) Fatta äntligen att många som flytt hit och fått asyl har just flytt förtrycket undan Sharialagar i hemländer. Vi kan inte införa Sharia här! Det är som att gå tillbaka till inkvisitionen och säga att det är kristendom.
torsdag 16 maj 2013
Mobbarföretag ska inte skylla på offren
Jag blev sur på sexistisk reklam. Och hur man försvarar dess existens.
SVD Debatt tog in mitt inslag. Läs den här.
SVD Debatt tog in mitt inslag. Läs den här.
tisdag 7 maj 2013
Stella Polaris -seminarium var en succé i Stockholm 15-16/4
Här är länken till bilder från seminariet i Stockholm. Håll utkik på UR - de spelade in föreläsningar och kommer att visa i programserien "Samtid" :-)
Föreläser om Stella Polaris i Rottneros i Sunne den 13 juli - välkomna!
Det var ju ett antal arkivlådor som gömdes just på Rottneros gård i årtionden!
tisdag 30 april 2013
Underrättelsechefens fru
Min bok om Flora Paasonen, Aladar Paasonens fru börjar ta form. Den kommer ut i Finland i höst. Här är presentationstexten från bokkalendern på finska. Och här är ett litet blogginlägg om bokens tillkomst på finska.
tisdag 9 april 2013
Mitt inlägg i rasismdebatten med Jonas och Jasenko
Jag tänkte att debatten behövde ett tredje J. Och påminnas om att man kan bli diskriminerad som blond och blåögd också. Läs min artikel om hur mekanismerna med inkludering i samhället fungerar här.
tisdag 12 februari 2013
Köttminister Eskil och Köttmedelsverket
Låt se hur meritlistan ser ut för köttminister Eskil Erlandsson och hans köttmedelsverket: ungrisar skulle slippa kastrering utan bedövning, beslut från riksdagen - men inte implementerat. Djursex skulle förbjudas, förslaget fanns redan, men Eskil stoppade den. Bara en bråkdel av landets fårägare får stöd för att sätta rovdjurstängsel (och jägare får då en anledning att hata vargar) för köttmedelsverket vill inte dela ut mer och t ex Skåne är nästan helt utan trots behovet.
När skinkan visade sig innehålla antibioter, något som länsstyrelsen upptäckte och skickade till prov till Eskils myndighet - då försökte de släta över det hela och uppmana folk bara äta mer skinka. Trots att denna antibiotika är förbjudet i hela EU och direkt farlig mot många grupper. Men tydligen inte när den upptäcks i svenska grisar och äts av svenskar.
Och sedan var det det där färgade fläskköttet som såldes som oxfile. Privatperson anmäle - inte köttmedelsverket, som bara pratade i skägget. Inget hänt där heller. Nu visade sig att hästkött har sålts som nötkött - ursprunget går inte spåra, men Eskil menar att det är inga problem. Och enligt honom är det ju nästan omöjligt att spåra varifrån rostbiffen kommer. Därför ska vi inte ha strängre lagar - sade han i morse i radio (!).
Och nu det senaste som jag hörde - köttmedelsverket har missat att under fem år (5!) räkna och dokumentera försöksdjuren enligt gällande regler! Datorhaveri (under fem år?) som ursäkt. Kan någon börja kräva ansvar av köttministern och köttmedelsverket? Vi andra kan ju aldig komma undan med sådant glidande...Italien börjar framstå som ett mönsterland...
När skinkan visade sig innehålla antibioter, något som länsstyrelsen upptäckte och skickade till prov till Eskils myndighet - då försökte de släta över det hela och uppmana folk bara äta mer skinka. Trots att denna antibiotika är förbjudet i hela EU och direkt farlig mot många grupper. Men tydligen inte när den upptäcks i svenska grisar och äts av svenskar.
Och sedan var det det där färgade fläskköttet som såldes som oxfile. Privatperson anmäle - inte köttmedelsverket, som bara pratade i skägget. Inget hänt där heller. Nu visade sig att hästkött har sålts som nötkött - ursprunget går inte spåra, men Eskil menar att det är inga problem. Och enligt honom är det ju nästan omöjligt att spåra varifrån rostbiffen kommer. Därför ska vi inte ha strängre lagar - sade han i morse i radio (!).
Och nu det senaste som jag hörde - köttmedelsverket har missat att under fem år (5!) räkna och dokumentera försöksdjuren enligt gällande regler! Datorhaveri (under fem år?) som ursäkt. Kan någon börja kräva ansvar av köttministern och köttmedelsverket? Vi andra kan ju aldig komma undan med sådant glidande...Italien börjar framstå som ett mönsterland...
onsdag 9 januari 2013
Rektorernas tyranni
Jag har i egenskap av ordförande av Lunds finska förening, som mamma till ett barn som går i skola i Lund och får modersmålsundervisning i finska, samt som fil mag i sociologi och fil licentiat i mediepedagogik, samt f d konsult, läst och granskat den konsultrapport som PwC har tagit fram för KS under hösten med titeln: "Granskning av modersmålsundervisning i grund- och gymnasieskolan 2012-09-28".
I och med mitt barn flyttade från Staffanstorp i höstas och blev ny i systemet har jag fått en mycket ingående empirisk insyn i hur saker och ting fungerar och därför vill jag nu förmedla dessa insikter er eftersom en del av det som beskrivs i rapporten fungerar inte alls i verkligheten på grund av vissa systemfel.
Jag har snabbt kommenterat i rapporten direkt som ”pratbubblor” en del synpunkter – och tar upp de viktigaste också här nedan:
När det gäller PwC –rapporten så finns det fundamentala problem och inkonsekvenser i rapporten som i sig speglar situationen i Lund men bör inte ha enligt sociologiska metoder fått bli okommenterade.
Några sådana är:
1) Syftet med rapporten kommer här:
"Revisorerna i Lunds kommun har givit PwC i uppdrag att genomföra en granskning av modersmålsundervisningen i grund- och gymnasieskolan. Som underlag till granskningen har intervjuer skett med respektive nämnds förvaltningschef, chef och biträdande chef för modersmålscentrum samt rektorer från vardera skolor inom respektive nämnd. Kompletterande frågor har även ställts till ekonomer på utbildningsförvaltningen samt integrationsutvecklaren i Lunds kommun."
Men man har inte frågat varken modersmålslärare eller brukarna/klienterna/kunderna alls - d v s vi föräldrar. Då har man inte kunnat på något OBJEKTIVT sätt granska undervisningen. Att granska undervisningen betyder att man granskar även resultat – undervisning är som bekant en tvåvägsprocess där det finns en som lär ut och en som lär in, och ett möte och en situation där processen sker. Dialog mellan de två är väsentligt för att den som lär ut ska kunna se om den som lär in har lärt sig något. En revision kan inte innebära att man frågar de ansvariga som byggt systemet att fråga "Hur går det?" – men inte fråga användare och målgruppen av systemet någonting. Användarna har med andra ord osynliggjorts i den här rapporten och därmed kan den omöjligen vara en granskning av modersmålsundervisningen.
2) Rapporten konstaterar direkt i början att Lund skulle uppfylla sina skyldigheter att erbjuda finska som modersmål, något som vi är många att bestrida.
"Två av de nationella minoritetsspråken är aktuella i Lunds kommun vid denna rapports framställande. Vi konstaterar att kommunen fullgör sin skyldighet att erbjuda undervisning i minoritetsspråket finska. Däremot vad gäller minoritetsspråket romani chib ser situationen..."
Men ännu allvarligare är det att man blandar ihop nationella minoritetsspråk och modersmålsundervisning hela tiden i rapporten utan att behandla dessa separat utifrån de regler och ramverk som finns. Det känns snarare som ett beställningsjobb. På exakt vilka fakta man baserar sitt konstaterande angående ”att kommunen fullgör sin skyldighet att erbjuda undervisning i minoritetsspråket finska” framgår ej.
Att det finns med lite skicklighet och mycket tur en möjlighet att få finska för sitt barn i Lund är inte samma sak som att kommunen erbjuder finska för alla barn som har rätt till det eftersom man har inte ens kartlagt behoven. Kommunen vet inte hur många barn som har rätt till minoritetsspråksundervisning och den har inga system att ta reda på det heller. Det ligger hos rektorer – om de vill och minns – informera föräldrarna om att de kan fråga efter detta, för att rektorn sedan ska ”ansöka” (varför det? – man har ju rätt till detta, det ska ju bara vara en anmälningsak) hos Modersmålscentrum, som ska skaka fram en lärare (vilket inte sker alla gånger) – för att rektorn sedan ska bestämma om det finns lokal, tidsplan och utrymme för undervisningen. Så i slutändan kanske finns lärare men rektorn krånglar och det blir inställda lektioner i alla fall. I mina öron låter det inte som att man uppfyller några skyldigheter alls.
3) I kapitel 2.5 tar man upp den juridiska ramen. Här nämns inte Språklagen direkt som om den inte skulle gälla, den kommer som bisats i slutet. Återigen har man inte rett ut vad Språklagen styr (nationella minoriteters språk med mera) och inte heller har man hänvisat till lagarna om nationella minoriteternas språk och kultur, och inte ett ord finns nämnd om det så kallade förvaltningsområdessystem som nationellt riktas till kommuner med nationella minoriteter.
Språklagen är faktiskt lika viktig som de andra i detta sammanhang - och mig veterligen finns inga prejudikat på att Skollagen skulle få köra över Språklagen. Tvärtom tror jag att juridiskt Språklagen är tyngre. Därtill finns Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, samt Diskrimineringslagen. Dessa baseras på bindande konventioner vid Europarådet som i sin tur är EU lag och FN:s stadga för mänskliga rättigheter. Det kanske är dags att vi driver ett fall till Domstolen för mänskliga rättigheter i Haag och får äntligen klarhet i den mischmasch av lagar och regler på lokal nivå som Sverige byggt upp för att hindra staten uppfylla sina skyldigheter utifrån de bindande konventionerna. Det hade varit klädsamt att i alla fall nämna dessa i rapporten samt att Sverige har fått kraftig kritik från the Monitoring Group från just Europarådet och Strasbourg domstolen, gruppen som har som sitt jobb att hålla öga på hur länderna implementerar dessa lagar och regler gällande nationella minoriteter. Om Lund anser att de är överflödiga (de finns i samma grupp som kvinnors rättigheter, homosexuellas rättigheter osv.) – så kan man ju kanske driva för att Sverige ska säga upp dessa konventioner och strunta i dem.
4) Organisationen – rektorernas tyranni och felaktiga ansökningsrapporter
”Samtliga av de intervjuade rektorerna och skolcheferna anser att organiseringen av
modersmålsverksamheten i en egen enhet är en bra lösning.” (s. 4)
Horribelt att man frågar dem som organiserar. Det blir ledande och felaktigt. Det finns så klart ingen chef som säger att ”det som jag har organiserat och ansvarar för fungerar dåligt”. Den här typen av uppgifter i en konsultrapport kan man inte ta på allvar.
Vi föräldrar har kanske helt annan uppfattning – t ex är det oklart vem som informerar hemmen eller modersmålslärarna (som ju ambulerar mellan skolor och aldrig känner sig delaktiga i en organisation). Är det mentor, är det rektor, är det Modersmålscentrum? Jag kan bifoga vid behov massor av mejl där alla säger att det är någon annans ansvar att informera mig, min son eller hans lärare om saker som berör modersmålsundervisning. Bara en sådan sak som att få sin ”ansökan” (som borde vara anmälan när det gäller finska) för att få ett skolämne ordnad – fram till rätt ställe är rena vetenskapen. I rapporten undviker man frågan genom att skriva i passiv form: "ansökan görs" men man har inte utrett vems ansvar det är att det blir gjort. I praktiken är det ju rektor som ska "ansöka" fast det är ju sanning med modifikation då det på annat håll sägs att rektorn beslutar ju. Se sista mening i detta kapitel. Så frågan är vem ska ansöka och om vad.
F ö fick Lunds kommun så sent som i september ändra denna ”ansökningsblankett” på grund av att undertecknad anmälde felaktigheter i den – den behandlade nationella minoritetsspråk som vilka andra modersmål som helst och gav felaktig information om förutsättningar för att få undervisning. Något som rättades till efter påpekandet – men att rapporten har helt missat juridiskt felaktig information till vårdnadshavare på kommunens blankett, är mycket besynnerligt. Denna avvikelse borde självklart ha påtalats och det uppstår en fråga om rapportförfattare ens sett anmälningsblanketten.
5) Här kommer den heta frågan – innehållet och målen
”Innehållet i undervisningen bestäms därmed av läraren i den
pedagogiska planeringen utifrån de nationella styrdokumenten.” (s. 9)
Något läroplan har jag inte sett så långt ögat når – och det vore väldigt proffsigt om rapporten hade nämnt åtminstone en av de nationella styrdokumenten vid namn. Vilka syftas här?
”En viktig skillnad finns vad gäller modersmålsundervisningen i förhållande till övriga ämnen.
Modersmålsundervisningen är det enda ämnet där det saknas en reglerad timplan.
Det finns med andra ord ingen garanterad undervisningstid i ämnet.” (s. 9)
Ja, behöver man kommentera mer? Allt ovan raseras med dessa enkla rader. Ungarna har rätt till undervisning i teorin – men i praktiken har de inte rätt till garanterad undervisningstid i timplan. Vänligen förklara för mig vad man menar med detta och hur det stämmer överens med lagar och regler som reglerar de nationella minoriteternas rätt till undervisning. Framför allt undrar jag hur är det möjligt att rapporten inte poängterar kraftfullt denna fallucka som gör att alla nationella minoriteter tydligen luras att tro att de har rätt till något som i praktiken inte behöver finnas. Man kan i alla fall inte säga att Lund uppfyller sina skyldigheter att erbjuda finska som modersmål när man inte kan och vill garantera undervisningen. Att erbjuda utbildning betyder kontinuitet och regelbundenhet – inte att det finns någon i någon lokal då och då, lite på måfå. Då lär sig ju inte barnen något. Att erbjuda utbildning är inte samma sak som att det finns en lärare någonstans. Utbildning är som en kemisk process hos barnet – det händer saker i huvudet och i kroppen. Och det är det Sverige och Lund ska se till händer. Annars är det ju som att kommunens bussbolag skulle trycka upp tidtabeller, men att kommunen säger att man behöver inte se till att det finns chaufförer med vissa timmar att köra!
6) Slutigen:
”Respektive rektor beslutar omfattningen av undervisningen.” (s. 9)
Därmed skulle jag vilja få klarhet från kommunen, vad det betyder att ”rektorn beslutar omfattningen av undervisningen”, t ex har de bedömts att ha kompetensen i detta och på vilka grunder:
a) CV på alla rektorer och en garanti att de förstår vad a) nationella minoriteter är för något och vilka lagar, regler och internationella konventioner som finns bakom detta b) vad modersmål betyder för inlärning; för identitet; för olika språkproblem såsom dysfasi eller dyslexi osv.
b) En hänvisning på evidensbaserad forskning som Lund använder som motivering för just det antal timmar rektorn beställer och en förklaring på hur allt hänger ihop – vad kan man uppnå med 40 minuter i veckan, hur ser utvecklingskurvan ut? Vad baserar rektorn sin bedömning på – utgångspunkten måste ju vara att barnets modersmålskunskaper ökar ständigt och motsvarande den nivå barnet är i sin utveckling och mognad. Jämför rektorer resultat med hur t ex ÅK 6 i Finland kan? Om inte – vad är måttstocken och hur har de tagits fram?
c) En plan på hur man ersätter alla timmarna som går bort på grund av informationsbrist, utvecklingsdagar, utflykter, simning, teater och annat som skolan ordnar så man kommer upp till omfattningen som rektorn beslutat om.
d) En plan för hur elever ska transporteras till olika skolor om man inte ordnar undervisning på den egna skolan utifrån den omfattningen som rektorn beslutat om
e) Läroplan för finska ÅK 6 baserad på den omfattningen som rektor bestämmer
f) En kommunikationsplan där man ser att modersmål är en del av samlad skoldag utifrån den omfattningen som rektorn beslutat, och informerar alla inblandade om detta samt om deras respektive roller och ansvar gentemot eleven, vårdnadshavare och modersmålslärare.
g) Klarhet hur ”omfattningen” ska räknas – antal minuter per vecka, antal timmar per månad, eller antal timmar per termin – en omfattning kan ju inte vara ”40 minuter per någon vecka någon gång”. Är det 40 minuter per vecka bör det ju innebära att mellan 8/1 och 13/6 då VT 2013 pågår d v s 22 skolveckor, blir det 22 x 40 minuter och om något pass försvinner p g a Lunds kommun måste det ersättas.
* * *
För att arbetet med att utveckla modersmålsundervisningen blir mer än att översätta några broschyrer i Lund vore det lämpligt att göra en ny studie där man också låter användare av tjänsterna komma till tals. Som ni ser har vi många andra infallsvinklar till detta ämne än vad som har redovisats hittills.
Håll mig informerad om när och hur en sådan ska göras så vi får det rätt och ni kan utnyttja även ideella sektorns kanaler för att säkra er om att nå alla som berörs.
Utöver detta vill jag att kommunen löser frågan på när vi får ersättningstimmar för a) all den undervisning vår son hade rätt till under hösten 2012 men som inte blev av på grund av strul i Lunds kommuns egen organisation trots att vi anmält behovet redan våren 2012 till rektorn och mentorn b) vem jag ska fakturera timmarna jag tog ledigt från mitt jobb och bensinkostnaderna som uppstod när vi fick ansvaret att själva ordna transport från sonens skola till andra sidan kommunen till en annan skola, till hans modersmålsundervisning eftersom inga andra kommunikationer fanns att tillgå för honom hösten 2012. C)
Vidare vill jag ha skriftligt en åsikt om hur mycket Lunds kommun tycker är rimligt att tappa bort av modersmålsundervisningen i början av terminerna på grund av att kommunen inte tar tag i problemet i tid, trots att anmälan om elever finns i systemet. Något som rapportens ”granskning” lyckas undvika att beröra: kommunens ansvar vid utebliven undervisning, när kommunen är orsaken.
I och med mitt barn flyttade från Staffanstorp i höstas och blev ny i systemet har jag fått en mycket ingående empirisk insyn i hur saker och ting fungerar och därför vill jag nu förmedla dessa insikter er eftersom en del av det som beskrivs i rapporten fungerar inte alls i verkligheten på grund av vissa systemfel.
Jag har snabbt kommenterat i rapporten direkt som ”pratbubblor” en del synpunkter – och tar upp de viktigaste också här nedan:
När det gäller PwC –rapporten så finns det fundamentala problem och inkonsekvenser i rapporten som i sig speglar situationen i Lund men bör inte ha enligt sociologiska metoder fått bli okommenterade.
Några sådana är:
1) Syftet med rapporten kommer här:
"Revisorerna i Lunds kommun har givit PwC i uppdrag att genomföra en granskning av modersmålsundervisningen i grund- och gymnasieskolan. Som underlag till granskningen har intervjuer skett med respektive nämnds förvaltningschef, chef och biträdande chef för modersmålscentrum samt rektorer från vardera skolor inom respektive nämnd. Kompletterande frågor har även ställts till ekonomer på utbildningsförvaltningen samt integrationsutvecklaren i Lunds kommun."
Men man har inte frågat varken modersmålslärare eller brukarna/klienterna/kunderna alls - d v s vi föräldrar. Då har man inte kunnat på något OBJEKTIVT sätt granska undervisningen. Att granska undervisningen betyder att man granskar även resultat – undervisning är som bekant en tvåvägsprocess där det finns en som lär ut och en som lär in, och ett möte och en situation där processen sker. Dialog mellan de två är väsentligt för att den som lär ut ska kunna se om den som lär in har lärt sig något. En revision kan inte innebära att man frågar de ansvariga som byggt systemet att fråga "Hur går det?" – men inte fråga användare och målgruppen av systemet någonting. Användarna har med andra ord osynliggjorts i den här rapporten och därmed kan den omöjligen vara en granskning av modersmålsundervisningen.
2) Rapporten konstaterar direkt i början att Lund skulle uppfylla sina skyldigheter att erbjuda finska som modersmål, något som vi är många att bestrida.
"Två av de nationella minoritetsspråken är aktuella i Lunds kommun vid denna rapports framställande. Vi konstaterar att kommunen fullgör sin skyldighet att erbjuda undervisning i minoritetsspråket finska. Däremot vad gäller minoritetsspråket romani chib ser situationen..."
Men ännu allvarligare är det att man blandar ihop nationella minoritetsspråk och modersmålsundervisning hela tiden i rapporten utan att behandla dessa separat utifrån de regler och ramverk som finns. Det känns snarare som ett beställningsjobb. På exakt vilka fakta man baserar sitt konstaterande angående ”att kommunen fullgör sin skyldighet att erbjuda undervisning i minoritetsspråket finska” framgår ej.
Att det finns med lite skicklighet och mycket tur en möjlighet att få finska för sitt barn i Lund är inte samma sak som att kommunen erbjuder finska för alla barn som har rätt till det eftersom man har inte ens kartlagt behoven. Kommunen vet inte hur många barn som har rätt till minoritetsspråksundervisning och den har inga system att ta reda på det heller. Det ligger hos rektorer – om de vill och minns – informera föräldrarna om att de kan fråga efter detta, för att rektorn sedan ska ”ansöka” (varför det? – man har ju rätt till detta, det ska ju bara vara en anmälningsak) hos Modersmålscentrum, som ska skaka fram en lärare (vilket inte sker alla gånger) – för att rektorn sedan ska bestämma om det finns lokal, tidsplan och utrymme för undervisningen. Så i slutändan kanske finns lärare men rektorn krånglar och det blir inställda lektioner i alla fall. I mina öron låter det inte som att man uppfyller några skyldigheter alls.
3) I kapitel 2.5 tar man upp den juridiska ramen. Här nämns inte Språklagen direkt som om den inte skulle gälla, den kommer som bisats i slutet. Återigen har man inte rett ut vad Språklagen styr (nationella minoriteters språk med mera) och inte heller har man hänvisat till lagarna om nationella minoriteternas språk och kultur, och inte ett ord finns nämnd om det så kallade förvaltningsområdessystem som nationellt riktas till kommuner med nationella minoriteter.
Språklagen är faktiskt lika viktig som de andra i detta sammanhang - och mig veterligen finns inga prejudikat på att Skollagen skulle få köra över Språklagen. Tvärtom tror jag att juridiskt Språklagen är tyngre. Därtill finns Lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, samt Diskrimineringslagen. Dessa baseras på bindande konventioner vid Europarådet som i sin tur är EU lag och FN:s stadga för mänskliga rättigheter. Det kanske är dags att vi driver ett fall till Domstolen för mänskliga rättigheter i Haag och får äntligen klarhet i den mischmasch av lagar och regler på lokal nivå som Sverige byggt upp för att hindra staten uppfylla sina skyldigheter utifrån de bindande konventionerna. Det hade varit klädsamt att i alla fall nämna dessa i rapporten samt att Sverige har fått kraftig kritik från the Monitoring Group från just Europarådet och Strasbourg domstolen, gruppen som har som sitt jobb att hålla öga på hur länderna implementerar dessa lagar och regler gällande nationella minoriteter. Om Lund anser att de är överflödiga (de finns i samma grupp som kvinnors rättigheter, homosexuellas rättigheter osv.) – så kan man ju kanske driva för att Sverige ska säga upp dessa konventioner och strunta i dem.
4) Organisationen – rektorernas tyranni och felaktiga ansökningsrapporter
”Samtliga av de intervjuade rektorerna och skolcheferna anser att organiseringen av
modersmålsverksamheten i en egen enhet är en bra lösning.” (s. 4)
Horribelt att man frågar dem som organiserar. Det blir ledande och felaktigt. Det finns så klart ingen chef som säger att ”det som jag har organiserat och ansvarar för fungerar dåligt”. Den här typen av uppgifter i en konsultrapport kan man inte ta på allvar.
Vi föräldrar har kanske helt annan uppfattning – t ex är det oklart vem som informerar hemmen eller modersmålslärarna (som ju ambulerar mellan skolor och aldrig känner sig delaktiga i en organisation). Är det mentor, är det rektor, är det Modersmålscentrum? Jag kan bifoga vid behov massor av mejl där alla säger att det är någon annans ansvar att informera mig, min son eller hans lärare om saker som berör modersmålsundervisning. Bara en sådan sak som att få sin ”ansökan” (som borde vara anmälan när det gäller finska) för att få ett skolämne ordnad – fram till rätt ställe är rena vetenskapen. I rapporten undviker man frågan genom att skriva i passiv form: "ansökan görs" men man har inte utrett vems ansvar det är att det blir gjort. I praktiken är det ju rektor som ska "ansöka" fast det är ju sanning med modifikation då det på annat håll sägs att rektorn beslutar ju. Se sista mening i detta kapitel. Så frågan är vem ska ansöka och om vad.
F ö fick Lunds kommun så sent som i september ändra denna ”ansökningsblankett” på grund av att undertecknad anmälde felaktigheter i den – den behandlade nationella minoritetsspråk som vilka andra modersmål som helst och gav felaktig information om förutsättningar för att få undervisning. Något som rättades till efter påpekandet – men att rapporten har helt missat juridiskt felaktig information till vårdnadshavare på kommunens blankett, är mycket besynnerligt. Denna avvikelse borde självklart ha påtalats och det uppstår en fråga om rapportförfattare ens sett anmälningsblanketten.
5) Här kommer den heta frågan – innehållet och målen
”Innehållet i undervisningen bestäms därmed av läraren i den
pedagogiska planeringen utifrån de nationella styrdokumenten.” (s. 9)
Något läroplan har jag inte sett så långt ögat når – och det vore väldigt proffsigt om rapporten hade nämnt åtminstone en av de nationella styrdokumenten vid namn. Vilka syftas här?
”En viktig skillnad finns vad gäller modersmålsundervisningen i förhållande till övriga ämnen.
Modersmålsundervisningen är det enda ämnet där det saknas en reglerad timplan.
Det finns med andra ord ingen garanterad undervisningstid i ämnet.” (s. 9)
Ja, behöver man kommentera mer? Allt ovan raseras med dessa enkla rader. Ungarna har rätt till undervisning i teorin – men i praktiken har de inte rätt till garanterad undervisningstid i timplan. Vänligen förklara för mig vad man menar med detta och hur det stämmer överens med lagar och regler som reglerar de nationella minoriteternas rätt till undervisning. Framför allt undrar jag hur är det möjligt att rapporten inte poängterar kraftfullt denna fallucka som gör att alla nationella minoriteter tydligen luras att tro att de har rätt till något som i praktiken inte behöver finnas. Man kan i alla fall inte säga att Lund uppfyller sina skyldigheter att erbjuda finska som modersmål när man inte kan och vill garantera undervisningen. Att erbjuda utbildning betyder kontinuitet och regelbundenhet – inte att det finns någon i någon lokal då och då, lite på måfå. Då lär sig ju inte barnen något. Att erbjuda utbildning är inte samma sak som att det finns en lärare någonstans. Utbildning är som en kemisk process hos barnet – det händer saker i huvudet och i kroppen. Och det är det Sverige och Lund ska se till händer. Annars är det ju som att kommunens bussbolag skulle trycka upp tidtabeller, men att kommunen säger att man behöver inte se till att det finns chaufförer med vissa timmar att köra!
6) Slutigen:
”Respektive rektor beslutar omfattningen av undervisningen.” (s. 9)
Därmed skulle jag vilja få klarhet från kommunen, vad det betyder att ”rektorn beslutar omfattningen av undervisningen”, t ex har de bedömts att ha kompetensen i detta och på vilka grunder:
a) CV på alla rektorer och en garanti att de förstår vad a) nationella minoriteter är för något och vilka lagar, regler och internationella konventioner som finns bakom detta b) vad modersmål betyder för inlärning; för identitet; för olika språkproblem såsom dysfasi eller dyslexi osv.
b) En hänvisning på evidensbaserad forskning som Lund använder som motivering för just det antal timmar rektorn beställer och en förklaring på hur allt hänger ihop – vad kan man uppnå med 40 minuter i veckan, hur ser utvecklingskurvan ut? Vad baserar rektorn sin bedömning på – utgångspunkten måste ju vara att barnets modersmålskunskaper ökar ständigt och motsvarande den nivå barnet är i sin utveckling och mognad. Jämför rektorer resultat med hur t ex ÅK 6 i Finland kan? Om inte – vad är måttstocken och hur har de tagits fram?
c) En plan på hur man ersätter alla timmarna som går bort på grund av informationsbrist, utvecklingsdagar, utflykter, simning, teater och annat som skolan ordnar så man kommer upp till omfattningen som rektorn beslutat om.
d) En plan för hur elever ska transporteras till olika skolor om man inte ordnar undervisning på den egna skolan utifrån den omfattningen som rektorn beslutat om
e) Läroplan för finska ÅK 6 baserad på den omfattningen som rektor bestämmer
f) En kommunikationsplan där man ser att modersmål är en del av samlad skoldag utifrån den omfattningen som rektorn beslutat, och informerar alla inblandade om detta samt om deras respektive roller och ansvar gentemot eleven, vårdnadshavare och modersmålslärare.
g) Klarhet hur ”omfattningen” ska räknas – antal minuter per vecka, antal timmar per månad, eller antal timmar per termin – en omfattning kan ju inte vara ”40 minuter per någon vecka någon gång”. Är det 40 minuter per vecka bör det ju innebära att mellan 8/1 och 13/6 då VT 2013 pågår d v s 22 skolveckor, blir det 22 x 40 minuter och om något pass försvinner p g a Lunds kommun måste det ersättas.
* * *
För att arbetet med att utveckla modersmålsundervisningen blir mer än att översätta några broschyrer i Lund vore det lämpligt att göra en ny studie där man också låter användare av tjänsterna komma till tals. Som ni ser har vi många andra infallsvinklar till detta ämne än vad som har redovisats hittills.
Håll mig informerad om när och hur en sådan ska göras så vi får det rätt och ni kan utnyttja även ideella sektorns kanaler för att säkra er om att nå alla som berörs.
Utöver detta vill jag att kommunen löser frågan på när vi får ersättningstimmar för a) all den undervisning vår son hade rätt till under hösten 2012 men som inte blev av på grund av strul i Lunds kommuns egen organisation trots att vi anmält behovet redan våren 2012 till rektorn och mentorn b) vem jag ska fakturera timmarna jag tog ledigt från mitt jobb och bensinkostnaderna som uppstod när vi fick ansvaret att själva ordna transport från sonens skola till andra sidan kommunen till en annan skola, till hans modersmålsundervisning eftersom inga andra kommunikationer fanns att tillgå för honom hösten 2012. C)
Vidare vill jag ha skriftligt en åsikt om hur mycket Lunds kommun tycker är rimligt att tappa bort av modersmålsundervisningen i början av terminerna på grund av att kommunen inte tar tag i problemet i tid, trots att anmälan om elever finns i systemet. Något som rapportens ”granskning” lyckas undvika att beröra: kommunens ansvar vid utebliven undervisning, när kommunen är orsaken.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)